Om små missförstånd och annat ordbajseri

Missförstånd är kul. Jag den okrönta drottningen av freudianska felhörningar, felskrivningar och felsägningar.
Senaste favoriten, inflyttningsfesten hos Sandra. Jag och Fredrik sitter och pratar. Ungefär så här gick samtalet.

Jag: Alltså, det borde ju vara min tur snart. Jag har ju åkte fram och tillbaka i flera år snart.
Fredrik: ja, men det händer alltid när man minst anar det
Jag: Ja, det gör väl det..
Sandra bryter in: vad pratar ni om?
(nu kommer det roliga i historian)
Jag: Vi pratar om att jag aldrig råkar ut för kontrollanter på spårvagnen
Sandra: Jahaa, jag trodde ni pratade om att du tyckte att det var dags att träffa mannen i ditt liv.

En annan gång lyckades jag gör en liten felskrivning under min tid på transcom. Tanken var att jag skulle skriva samtalspott, men råkade använda tangenten brevid t:et och det blev istället följande mening:

Gav kunden 300 kronors samtalsporr som kompensation.

I samma stund som jag tryckte på "spara" ser jag mitt misstag och försöker i stoppa det.. men det var för sent. Paniken steg, och det enda jag kunde tänka på var vad som skulle hända om den här personen skulle vilja få sin kommentarslogg utskriven. Skulle han bli glad och få sig ett gott skratt eller skulle han bli ännu argare över att han inte sett röken av någon samtalsporr från mig? Och frågan är också; hur många människor på transcom fick se det här?

Folk uppskattar inte humor när dom stöter på den kan jag med all säkerhet säga. Jag däremot skrattar åt det mesta. Jag har skrattat åt en begravning. Det är kanske inte okej, men det skedde på flera mils avstånd och i ensamhet om det på något sätt förskönar det hela lite!